Bussturen

Ibland behövs det en stund av stillhet. Mobiltelefonen ligger i jackfickan och jag låter den ligga där. Jag har klivit på bussen som är halvtom. Väljer ett säte längre bak i bussen, där sätena är något högre upp än de i främre delen. Lägger mina väskor på det tomma sätet bredvid mig och spanar ut på landskapet som målas av mjuka färger i eftermiddagssolen. Våren är på ingång men ännu kan jag inte se trädens knoppar. Krokusarna lyser med stolthet i stadsparken. Folk stiger på bussen, folk kliver av. Bussen blir aldrig mer än halvfull som max och det gör att ljudnivån och atmosfären är behaglig. Människorna framträder mycket tydligare än om bussen varit smockfull. Det ger utrymme att studera, faschineras och fundera över vart de är påväg, var de kommer ifrån och deras plats här i livet. Några småpratar och jag kan inte låta bli att tjuvlyssna emellanåt. Det är en fin känsla av att smaka på livet, att låta mobilen kasa runt i jackfickan medan jag studerar det verkliga livet och människorna. Det gör jag live, istället för att följa den dokumerade versionen på diverse sociala medier. Livesändning brukar ses som lite priviligerat men när man tänker på det så är det många idag som väljer att missa livesändningen för att stirra ner i telefonen istället.

Pinsamma alkoholnormer

Önskar nästan jag vore född i södra Europa. Frankrike, Spanien eller Italien. Där maten hyllas och måltiderna är en form av umgänge smyckad av gastronomisk njutning. Där maten inte sällan har en historia som gärna berättas för nykomlingar. Där traditionella alkoholkonsumtionens fokus ligger på smak. Lite mindre, lite dyrare, lite finare. Som en riktig delikatess.
Deras sätt att föra sig är charmerande. Självsäkra talar de fritt om sina åsikter, ofta vid matbordet, höjer gärna rösten och gestikulerar för att understödja sina ord. Diskussionerna är engagerade, hetsiga och passionerade. Fascinerande.

Men jag är född i Sverige. Där alkoholtraditionen bygger på mängden alkohol och mindre om smak. Där det är status i att ha "en bakfylla from hell" (!?) och att skryta om sina fyllebravader. "Den mesiga svensken" från lilla landet lagom dricker sig redlös i ett desperat försök att stärka sitt självförtroende och status för en kväll. Vad som i praktiken händer är att denne mister sitt omdöme och balans, blir högljudd och störig. Alternativt hopsjunken med dregel och resterna av spya i mungipan, i många fall oförmögen att ta hand om sig själv. Dessutom genomsyras denna tradition av en hets att förmå sin omgivning till att följa med i samma fördärv. IQ's senare reklamer som parodierar svensk alkoholkultur beskriver detta ganska bra och visar verkligen hur pinsamt löjligt och patetiskt beteendet är.

Om man avviker från normen och säger nej till alkohol blir man klassad som udda. Mesig. Frågan är vem som är mesigast? Personen som inte vet varför denne dricker utan gör det automatiskt för att passa in i mallen, eller personen som avstår och riskerar elaka gliringar till följd av sitt val?


//Trött på alkoholhetsen och nej, jag är inte nykterist.

Är medveten om att det jag beskrivit ovan är grova generaliseringar, att ingenting är svart eller vitt. Men det beskriver också den bild och uppfattning av Sveriges alkoholkultur jag bildat mig under mina 21 år som svensk medborgare. Och ja, jag börjar meningar med ordet "men".

Classic

Jomensåatteh....Hej! Inte ett blogginlägg på över två månader. Detta är högst troligt heller inte början på någon frekvent uppdatering...!

Bilden ovan är en skärmdump från zalando.se

Märket heter mint& berriy och efter en närmare titt på deras klänningar så skulle jag beskriva dem som väldigt klassiska. Nästan lite tråkiga och aningen pryda - och helt i min smak! Urtjusiga klänningar. Love! 

Smockfullt

De närmaste veckorna är mitt schema knökfullt. Förvänta er därför ingen frekvent uppdatering här. Återkommer om lusten faller på eller när det lugnat sig lite :-P
Ha det fint!

Att dansa är att leva

Som i trans. Ena sekunden är knäna mjuka och min kropp följer ett rörelsemönster förknippat med en hiphop som sedan snabbt går över till en vals med mig själv. Flyger runt på lätta fötter i den lilla lägenheten och låter min kropp göra som den vill i ljudvågorna av musikens vackra, livliga toner.

Jag fullkomligt älskar, avgudar musik och dans. Att dansa är att leva!

Klubbad säl

Skulle jobba 11-15 men fick stanna en timma extra. Nog för att jag tycker om att hålla igång men när man väl är klar efter 5h stress nonstop så känns det. Har legat orörlig på sängen i trekvart, fast det känns snarare som fem minuter. Men det är åtminstone kul att jobba, så lite utslagen får man väl utstå att man blir! :-P Trevlig helg eller nåt ;-)

Extrajobb

Första gruppintervjun. Trodde inte jag skulle gå vidare. Men det gjorde jag.
Andra intervjun med platschefen. Fick provjobba 4 ggr. Träffade av en händelse en av mina jobbkonkurrenter och var därmed helt säker på att jag inte skulle få jobbet. I tisdags fick jag förfrågan om jag ville bli anställd (!) Jag har nog aldrig varit gladare över att ha fel tror jag!

 Inga papper är påskrivna ännu men jag har fått klartecken från chefen i alla fall.

LYCKA!

Fotografi som berör

Kiss by Hotel de Ville - Robert Doisneau

Mina ögon föll på en bild jag fann i boken om visuell kommunikation. En bild tagen i Paris, av Robert Doisneau. Jag minns mycket väl att vår fransklärare på gymnasiet visade oss just den bilden under vår resa i Frankrike. Minns också att jag tyckte om bilden, men att jag inte gjorde vidare efterforskningar och lät den passera. Jag kan inte förklara vad, eller varför jag tycker om den här bilden. Den är dramatisk i sin svartvita form. Den för tankarna till en annan tid. Den är vacker och effektfull. Jag vet fortfarande inte varför, men bilden berör mig. Den påminner mig lite om att stanna upp i vardagen. Äsh jag vet inte precis vad det är som gör det, men visst är det ett ganska fint fotografi?

Ibland

Ibland. Bara ibland inser jag vad som verkligen är viktigt.
Gör du?

Stina

Världens finaste Stina finns nu i katthimlen...

Blir tokig

Datorn surrar sönder mitt huvud och jag blir knäpp. Har på riktigt öronproppar i men det hjälper inte för surrandet är oundvikligt. Dessutom förstår jag inte seminarieuppgiften och ödslar tid på den som jag borde lägga på hemtentan och blä blä blä. Så tickar klockan och blir mitt i natten och så har man fullt av grejer att stå i och BLÄ. Måtte det bli fredag snart och måtte jag ha skött undan allt tills dess. TACK OCH HEJ!

Helgen som var

Bild från i fredags

Fullt upp. Mycket att tänka på. Många tankar. Konstiga tankar. Stora tankar. Små tankar. Glada tankar. Arga tankar. Ja jösses vad jag tänker. På allt. Om allt. Om det mesta. Är nog inne i ett snurr av tankar och jag hittar inte riktigt ut ur spindelnätet. Önska mig lycka till, nu ska jag fortsätta plugga, tänkte bara kika in här och lämna ett litet livstecken.

Ha en fin dag och gör något extra för någon, eller dig själv :)

3vlig helg!

Kunde icke sova igår. Var uppe till minst ett. Skulle upp klockan sex. 

Då kan jag garantera att man blir lite tröttis under dagen. Nu tänkte jag slänga mig på sängen med en historisk roman och halvsova lite innan jag måste sätta igång med maten då jag får två kära vänner och en syster på middad ikväll. Trevlig helg!

Plugg på EH Hbg

Det började med en toppenföreläsning på förmiddagen. En sådan som man känner att man får något ut av och när tiden flyger förbi. Då är det fantastiskt kul att vara student! Efter denna fabulösa föreläsning traskade jag och mina gruppkamrater, på Toves initiativ, till Espresso House för att vara flitiga och påbörja vårt arbete inför morgondagens seminarium. Där blev vi fast tills klockan blev 18. Ganska produktiv dag och det känns skönt för det var (tyvärr) längesedan jag var så produktiv som jag varit idag. 

I väntan på bussen...

Mest ingenting

  

Har svårt för att sätta ord på det, och har svårt för att definiera huruvida bra eller dåligt det känns. Igår blandades mina känslor av upprymdhet och en längtan att själv åka i väg på äventyr med en svårdefinierad tomhet och ibland saknad. Idag är jag mest ingenting. Inte ledsen, inte glad, inte sur och inte någonting.
Ett riktigt höstigt mellan-mood kanske?
Blöh, nu ska jag återgå till att försöka skriva på hemtentan. Det går inte fullt som bra som jag trodde det skulle göra i början av denna kursen.

Världens finaste på vift

Den senaste veckan har jag varit hos Erik, kramats och bara passat på att vara i varandras sällskap. Nu är han påväg till andra sidan av jordklotet! Avskedet på flygplatsen blev förvånansvärt smärtfritt - jag tror inte jag riktigt begrep vad det var som hände. Lika bra det! Har dock haft en molande känsla i magen hela dagen och jag känner på mig att den inte kommer försvinna i första taget. 

Det jag kommer sakna mest av allt är nog att höra hans röst varje kväll, det sista jag gör innan jag somnar... 

Ätbar bordsdekoration

En bordsdekoration i höstens tecken.
En ätbar sådan med äpplen och plommon.

Dahlia

Har nog inte riktigt förstått ännu att det bara är en vecka kvar tills att världens finaste pojk sitter på ett plan på väg till andra sidan jordklotet. Tror inte att han har förstått det själv heller. Ibland är det ganska skönt att inte förstå, att inte tänka. Jag får ofta höra det av just honom, att jag tänker för mycket. Synd bara att man inte har en av- och påknapp för det där tänkandet. Vore himla bra. Hör gärna av er om ni finner en sådan knapp för jag behöver en ibland!

Det är inte utan att man själv får lite längtan att pysa iväg. Upptäcka världen. Träffa nya människor. Möta andra kulturer. Utvecklas. Nog ligger där ett och annat frö av äventyrslängtan inom mig och gror...! 

Och med det säger jag godnatt :)

Snörvel, snörvel

Bild ovan: Snorunge, kraxar som en kråka med avbrott för små, små hostattacker.

Det kunde varit bra mycket värre. Magont och grejer är ju exempelvis inget man vill ha så då känns en fet förkylning ganska lindrig under omständigheterna. Eller hur?

Efter dagens föreläsning bytte jag om till mjukisbrallisar och pysslade lite med tradera-auktioner. Läste en artikel inför morgondagens dejt med seminariegruppen och har därmed varit tillräckligt duktig för idag.

Men vet ni. Igår kväll innan jag skulle lägga mig tog jag en lång och varm dusch. Så när jag stod där under det rinnande vattnet så kände jag sådan tacksamhet! Tacksam för att jag är omgiven av så många fina människor, tacksam för att jag har en egen lägenhet och kan duscha varmt precis hur länge jag vill, tacksam för att jag bara är förkyld, tacksam för att jag lever. Jag menar, det är inte så dumt ändå!

Vackert

Höst

Häromdagen gick jag ner på stan för att sträcka på benen. Det var en torsdag och klockan var runt fem, sex tror jag. Kommer ner och möts av en fantastisk atmosfär. Det är inte bara att höstsolen lyser upp och framhäver trädens gulnade löv. På stans restauranger och caféer sitter folk och njuter av en vanlig torsdag i september. På uteserveringarna syns folk som tar ett glas efter jobb, som fikar med en vän, som äter fin middag tillsammans. Gemensamt för dem alla är att de tar sig tid att leva. Personligen tycker jag det är en ypperlig idé att sätta sig på en restaurang mitt i veckan, dels för att helgen är speciell som den är utan restaurangbesök och dels för att det inte är hälften så mycket folk att trängas med som på helgerna. 

Så ska jag också göra. Jag ska hylla måndag, tisdag, onsdag och torsdag med ett restaurangbesök då och då. Jag ska sätta guldkant på vardagen när jag fikar med en vän eller äter middag med kärleken en helt vanlig, skruttig tisdag. Som student passar det sig inte vidare, men när jag väl får fast jobb tror jag att jag ska börja äta ute lite oftare. Ja, det tror jag faktiskt att jag ska. 

Lördagslyx med räkor

Pasta med räkor å grejer fick utgöra kvällens middag. 

Denna lördag har varit lugn och skön som en lördag ska vara. Lite plugg har jag skött undan, lite städ och fix här hemma. En liten sväng inom stan hann jag också med nu på kvällskvisten. De hade lite jippo i stan, liveband och sånt. Försäljning av kakor, godis och diverse vad-det-nu-var. Massor av människor. Riktigt trevligt faktiskt. Såg en snubbe som gick och mumsade popcorn. Doften hängde liksom kvar i luften när vi passerade varandra och tro bannemig om jag inte ska poppa popcorn ikväll! 

Efterätt

Idag kör jag pluggdag. Då är man värd en god smoothie efter maten!

Morgonstund har guld i mun

Har satt mig tillrätta i min svarta lilla IKEA-fåtölj. Tekoppen står bredvid mig och jag har precis slösurfat en stund nu sedan jag kom hem. Igår tömde vi det absolut sista och slutstädade Eriks lägenhet. Lite vemodigt men ändå skönt. Ett kapitel stängt, vidare på nästa. Främst för Eriks del då. 

I morse när klockan ringde 5.30 var jag inte speciellt begeistrad över att stiga upp men när klockan var halv åtta och jag anlände till Landskrona station var jag glad över att jag gått upp i tid. Morgonsolen värmde mjukt genom höstkylan och jag beslöt mig för bojkotta bussen och promenera hem. Tog vägen om kusinerna där bilarna stod utanför med ett orört täcke av morgondagg. Inte en kotte syntes till. Deras hus och resten av gatan, ja rent av hela staden kändes nyvaken. 

Morgonpromenader är bland de bästa promenaderna som finns. Är man uppe tillräckligt tidigt så är man ensam med morgonen och soluppgången. En känsla som inte blir rättvist bedömd av ord, en känsla som måste upplevas för att bli förstådd. 

Grönt och färskt

Den röda kundkorgen hänger på armen. Alternativt skramlar bakom på små plasthjul. Jag kommer in på avdelningen för frukt och grönt. Varor som purjolök, blomkål, vitlök och en vanlig lök ramlar ner i korgen. Kanske en mango också. Och så en eller annan färsk krydda. Då fylls jag bitvis av en lustig känsla. En känsla som i tanken tar mig till ett annat årtionde, en annan affär. Tänk er bullerbyn.

Känslan av att plocka råvaror och lägga dem i korgen utan att låta dem dimpa ner i en plastpåse först. Den känslan är äkthet på något vis. Att blomkålen alltid har varit sig lik medan skånemejeriers mjölkförpackningar ändrat design genom åren. Blomkålen såg likadan ut för 50 år sedan. 

Det känns helrätt och köpa dessa okonstlade färskheter. Än bättre känns det om de är ekologiska (men tyvärr väljer jag med studentbudget oftast ett billigare alternativ). Att sedan komma hem och plocka upp matkassen gör mig nästan lite stolt. Naturliga, färska råvaror pryder både kylskåpet och köket på ett sätt som förpackningar i plast och kartong inte kan. En färsk krydda i köksfönstret ger åtminstone mig inspiration till att laga från grunden. Laga äkta, bra och god mat.

Tjugofjärde september tvåtusentretton

Så kallat ledig. Med andra ord, självstudier. Som ni säkert kan lista ut med hjälp av bilden så har jag handlat idag. Har äntligen tagit mig i kragen och fixat hemförsäkring. Slängt kartonger. Fixat lunch. Ätit choklad till efterrätt. Nu är bara resten kvar. Diska, plugga, tvätta. Det är lyx att planera sin egen tid, synd att man (jag) sällan gör det effektivt!